Fan vad ja alltid sitter och tänker på saker som jag kan skriva i bloggen som inte är vanligt trams. Men självklart så glömmer jag det lika snabbt som jag kom på det. Och det gör mig lett mina vänner.

I dag har det varit en sån där vakna kl 3 och skynda sig göra sina sysslor innan mamma kommer hem dag. Så jag har bara typ packat ner allting i kassar. Finns nästan ingenting kvar i mitt rum längre. Fäller en tår då och då. Fan liksom att pappa inte är hemma och finns där för mig. Jag orkar inte anförtro mig åt någon annan. Känns inte verkligt att jag ska flytta nästa vecka. Börja en ny skola. Jag är inte ens närvös. Jag förstår inte mig själv. Helt nya människor. Jag ensam. Göra egen mat. Haha ja en massa tankar snurrar runt i mitt huvud just nu.

Ja i alla fall mitt mål är att lära känna mig själv, acceptera mig själv, bli accepterad av andra och att var lycklig...

Fan va det blev djupt nu!

Vet inte ens varför jag lägger upp denna patetiska cyniska bild men ja gör det i alla fall