Hur människor orkar gå upp en timme innan jag går upp. Och att jag har tid att sitta här framför datorn. För den tiden har jag inte. Jag känner mig trött, sliten och lite ledsen. Men det är väl så livet på jorden är uppbyggt. Plugga/jobba skiten ur en tills man är 65 år, bråka, skilja sig, äta. Ja undrar om livet efter detta är bättre. Jag skulle vilja göra lite som jag vill. Gå upp när jag vill, fast ändå ha en skola/jobb att gå till. Men friare. Vara med de jag vill. Vara kär i vem jag vill.

I dag vill jag bara stanna i sängen och krama på nån... Usch för måndagar.
Men det är tur att jag har älskade Sara <3



Nej inte alls trött på pilates bilderna än ;)