Sov 2,5 timmar förut så nu har jag lite svårt att somna. Eller inte somna kanske men att slappna av. Denna söndag var så bortkastad en söndag kan bli. Vad har jag gjort. Ätit. Sovit. Städat. Ja gud vilken hälsosam dag. Är på väg att bli sjuk. När jag vaknade i morse var min hals uppsvälld. Det var i alla fall så det kändes. Jag känner att allt det där roliga inte är lika inspirerande längre. Men jag vet att jag inte kommer känna så i morgon. Det är jag ganska glad över. Man är ju bara ung en gång. Det är i alla fall vad vi vet. En tanke som hela tiden pulserar i blodet på mig är när ska han den där perfekta killen som ska göra min vardag och liv enklare eller svårare dyka upp. För nu vill jag ha någon som tvingar mig att äta frukost, tvingar mig att stanna kvar i sängen och pussas, någon att hålla i handen på stan. Ja allt det där underbara som ingår i ett perfekt förhållande. Jag vet att jag målar upp en fel bild av kärleken. Finns så mycket negativt med kärleken. Men ett gräl vid frukost gör väl ändå vardagen lite intressantare än att äta frukost själv. Nej vardagen är inte kul. Och inte söndagar heller.