Stina skrev så fint i sin blogg så jag kände att jag var tuvngen att visa, för till Stinas blogg hittar nog inte så många.

Jag skulle väldigt gärna vilja skriva om hur livet ser ut just nu, hur allt ter sig och hur jag känner. Men det är så svårt att skriva om något när man är mitt uppe i det. Man måste få efterforska lite först, fundera på vad som verkligen hänt och hur man verkligen kände. Då.
Just nu känner jag så himla mycket, vill så himla mycket. Samtidigt vill jag ingenting. Jag måste sortera lite bland känslorna och tankarna, måste få tid att tänka efter.

Det är bra att Stina och jag har lika tänkande för annars skulle det nog aldrig gå att bo tillsammans. Vi älskar att prata om livet och vi försöker att försköna allting även fast allting bara är helt hopplöst och svart. Men vad gör inte två vänner för att den ena vännen ska må lite bättre.

Men men, älskade Sara kommer strax hit och bjuder mig på gårdagensmat, grillad flintastek med klyftpotatis. Stina ska åka och hjälpa Sofia att flytta. Sen i kväll kommer det lite folk hit för att fira Stina, hon bjuder på tacos och marängsvich.

Kram