Jag kom att tänka på att när jag gick på högstadiet och vi hade lov så satt alltid jag och Emma uppe och vände på dygnet. Nördade oss framför datorn på olika håll i Sunnemo, vi satt och chattade ända tills Emma hörde sin pappa gå upp för att göra iordning sig inför jobbet och då slog hon ihop locket på datorn, fort. Fattar inte att vi orkade. Skickade nyss ett sånt där "är du vaken?" sms till Emma men inget svar så antar att hon inte är det. Ett samtal mitt i natten med henne skulle vart härligt. Jag är skit trött men kan ändå inte sova, känns som att jag har tusen grejer i hjärnan och nej jag vet inte. Men sova kan jag inte. Saknar Marcus, vill ligga på hans arm i hans säng och inte här själv i min egna säng. Funderar på att gå in till Stina och lägga mig, men känns som mils avstånd in till henne.