När jag får barn
Ska jag alltid finnas där för mina barn. Hur gamla dem än blir. Jag ska alltid försöka stötta. Och först och främst alltid försöka göra dem glada. Jag vill ge mina barn allt. Speciellt en pappa som jag vet alltid kommer finnas där för dem. Jag vill ge mina barn all trygghet man kan ge. Det är trots allt barn som vi är skapta här i livet till att få. Det är dem som vi är menade till att älska tills döden skiljer oss åt. Det är mellan en förälder och ett barn som det inte finns några papper man kan skriva under för att få älska eller inte älska längre, för sina barn ska man inte sluta älska. Det är i alla fall det jag vill tro.
Jag vet att det kan vara svårt att säga att jag ska vara den bästa föräldern eftersom jag inte har några barn. Men jag vill vara. För jag vet hur otroligt mycket det skulle betyda för mig att ha nån som ringer och är orolig för mig och som vill att jag ska vara lycklig och trivas med den jag är. Att någon bryr sig om att jag gråter mig till sömns för att jag inte vill leva längre. Vet inte om jag tycker att det är så mycket begärt. Men jag ska i alla fall göra mig det besväret när jag får barn.
En del av mig längtar tills trettioårsåldern.
Det är kanske då livet börjar för mig.
Jag vet att det kan vara svårt att säga att jag ska vara den bästa föräldern eftersom jag inte har några barn. Men jag vill vara. För jag vet hur otroligt mycket det skulle betyda för mig att ha nån som ringer och är orolig för mig och som vill att jag ska vara lycklig och trivas med den jag är. Att någon bryr sig om att jag gråter mig till sömns för att jag inte vill leva längre. Vet inte om jag tycker att det är så mycket begärt. Men jag ska i alla fall göra mig det besväret när jag får barn.
En del av mig längtar tills trettioårsåldern.
Det är kanske då livet börjar för mig.
Kommentarer
Trackback